Gunde Svan

Egensinnige Gunde Svan lyckades med hjälp av bland annat rätt kost och professionell servicehjälp, plus naturligtvis en stor dos medfödd talang, bli Sveriges genom tiderna främste skidåkare.

Gunde från Dalarna var världens främste skidåkare genom tiderna innan Björn Dählie klev in på arenan. Gunde var perfektionisten i allt. Inte minst inom kosten och att ha professionell servicehjälp. Den kunnige österrikiske servicemannen Ferry Grill fanns ständigt vid hans sida.

Hos dagens ungdomar är han betydligt mer känd som lekledare än som skidåkare, inte minst som ledare av det populära TV-programmet ”Fångarna på Fortet”.

Han var också programledare för ”Ingenting är omöjligt”. Och det är den bästa rubrik man kan sätta på Gunde Svans eget liv. Ingenting är omöjligt. En människa som tydligen lyckas få dygnet att innehålla fler än 24 timmar. Ständigt igång med något efter karriären.

Den stora succén är de ombyggda lokstallarna i Vansbro där konferensdeltagare skockas för att lära sig bland annat att ingenting är omöjligt om man har den rätta motivationen. De får lära sig allt om mål och delmål i livet. Allt kring Gunde är ”otroooligt”.

När man skall välja ut något av Gundes kanonlopp så är det närmast en omöjlighet. Men frågan är om vi inte blev mest förvånade över hans tremilsguld 1991, hans sista säsong. Resultaten strax innan var inte så överväldigande, vi var osäkra på hans form.

Men som han övertygade i det stora kejsarslaget med tvåan Vladimir Smirnov och trean Vegard Ulvang. Lägg därtill att det blev silver på 15 och 50 km och i stafett.

Givetvis är också hans insats i Sarajevo-OS oförglömlig. En förtvivlad Gunde stod på en balkong i Sarajevo natten före OS-tremilen och vrålade rakt ut i vinternatten: SLUTA SNÖA.

Men snön vräkte ned, det skulle bli långt ifrån något drömföre för Gunde Svan. Men han slet sig närmast svimfärdig in i mål till en bronsmedalj. Ett par dagar senare vinner han OS-guldet på 15 km, gör en heroisk slutsträcka mot Sovjets skidkung Nikolaj Zimjatov i stafetten, ramlar i sista utförsbacken i ledning, reser sig och behåller kylan och håller undan. Sedan kom då den historiska femmilsduellen mot Thomas Wassberg, 4,9 sekunder till Wassbergs fördel.

Visst kan vi förlåta Gunde några av hans kommentarer inför fullbordat faktum. De var mänskliga, och är det inte så här förbannad och besviken man egentligen skall vara när man varit så nära ytterligare en fullträff. Kanske inte alla delar den synpunkten, men smaken är bekant som baken…

Men Gunde kopierade sin idol Sixten Jernbergs bedrift från OS i Cortina 1956. Medalj på alla distanser. Fyra medaljer av fyra möjliga.

Bästa loppet i karriären kan ha varit tremilen vid VM i Seefeld 1985. Vid 19,7 kilometer var han sexa, i mål segrare med en marginal på 25 sekunder. Snacka om överväxel.
Att Gunde hade en fenomenal karriär behöver vi inte ha delade uppfattningar om. Från debuten som treåring (!) i Parvelrännet i Dala-Järna. Nej, han vann inte. Han blev 15:e man. Det skulle bli en högst ovanlig placering senare i karriären.

Men redan under skidkarriären visade han att han var ytterst annorlunda. Som då han i hemlighet provade ut en lång stav som han skulle arbeta sig runt med i spåret. Han dök upp med den dagarna före VM-premiären i Seefeld 1985. Panik uppstod bland konkurrenterna och kvickt som tusan bestämde FIS (Internationella Skidförbundet) att det skulle bli förbjudet att bara åka omkring med en enda stav.

Detta innan Gunde ens antytt att han tänkt sig tävla med den. Och sanningen var också att han aldrig skulle ha använt sig av den om konkurrenterna betraktat det som fusk. Men fusk mot vad?

Liksom många andra skidåkare hittade Gunde sin kommande hustru i skidspåren. Marie Johansson från Furudal var klasskamrat vid skidgymnasiet i Torsby. Gunde gjorde allt för att imponera, spände alla muskler som fanns och gjorde våghalsiga övningar utan att Marie i början lät sig imponeras.

Enda gången det krisade i det förhållandet var när Maries hund råkade pinka på de nya fälgarna på Gundes bil. Pinka på nya fälgar, det måste ju finnas gränser.

Gunde var faktiskt inte 30 år fyllda då han senvintern 1991 beslöt att avsluta sin karriär. Han var osäker om beslutet var riktigt, men serviceman Grill har berättat att han påhejade beslutet. Vad hade Gunde att vinna på att fortsätta när han vunnit allt? Varför inte sluta när man är på topp? Naturligtvis ett förståligt resonemang.

Men så synd, han hade klarat att hålla sin standard över vårt eget VM 1993 även om motivationen börjat tryta. Synd också att han inte ville satsa på Vasaloppet medan han stod på topp. Men det kolliderade ju alltid med tävlingarna i Lahtis.

Gunde Svan
Skidor, längdåkning, Sverige, född 12/1 1962 i Skamhed mellan Dala-Järna och Vansbro, är en av världens mest meriterade skidåkare.
Klubbar: Hulåns IF och Dala-Järna IK.
Främsta meriter: OS-guld på 15 km 1984, 50 km 1988, stafett 1984 och 88, silver på 50 km 1984, brons på 30 km 1984. VM-guld på 15 km 1989, 30 km 1985 och 91, 50 km 1985 och 89, stafett 1987 och 89, silver på 15 km 1991, 50 km 1991. Segrare i Holmenkollens 15 km 1983 och 50 km 1986 och 90. Segrare i Svenska Skidspelens 30 km 1984 och 85. Tolv individuella SM-guld. Vann Världscupen sammanlagt fem gånger, tvåa två gånger, trea en gång. 30 delsegrar i 14 länder. Erhöll Svenska Dagbladets guldmedalj 1984, samma år som han erhöll Jerringpriset.